Jag önskar att jag hade kunnat vara överallt samtidigt, eller vart jag än skulle vilja vara när jag just vill det. Som på Malmöfestivalen när Panda Da Panda uppträdde där. Har inte sett honom på 2 år och längtar och kroppen och hjärnan skriker efter underbar live-musik som man kan förlora sig själv i. Jag saknar att stå och hoppa på ett bord medans hans musik dunkar ända in innanför pannbenet. Jag vill dansa, le och skratta tills tårarna rinner nerför kinderna av lycka och bara vara så himla glad. Vill umgås med människor som får mig att må bra och som uppskattar mig och den jag är, men alla är vi utbytbara och ingen är speciell längre.

"Individuality (or selfhood) is the state or quality of being an individual; particularly of being a person separate from other persons and possessing his or her own needs or goals." 

We're all individuals in this twisted world. Och mina tankar fortsätter snurra och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen igen.